Andningen

David, Ulrika, Fredrica

Upplägg för grupparbetet:
Freddan - Luftvägarnas försvar och sjukdomar.
Ullis - Syrets väg från luft till blod, sjukdomar som kan drabba lungorna + hitta artikel och reflektera om den.
David - Skriva om en forskare.

Syrets väg från luft till blod

Vi människor andas in luft och syre hela tiden, utan det så dör vi. När vi andas så kommer det in syre i vår kropp som i sin tur går in i våra lungor. Blodet tar då upp syret och för det vidare till cellerna. I vår kropp finns det miljarder olika små celler som behöver syre till förbränningen i kroppen. Syret används till att cellerna ska kunna fungera normalt. Hjärnan har också ett mycket stort behov av syre. Den kan inte ens vara utan syre i någon minut. Om man håller andan för länge eller inte får luft på något annat sätt så kan den bli svårt skadad.

Luften vi andas in innehåller 21 % syre och luften vi andas ut innehåller bara 16 % syre. Detta betyder alltså att blodet tar upp 5 % av det syre man tar in i kroppen. När vi andas ut luften så gör vi oss av med koldioxid. Koldioxid bildas vid förbränningen av cellerna i kroppen. Koldioxid är ett mycket viktigt avfall som kroppen måste bli av med. Utandningsluften innehåller 4 % koldioxid, och inandningsluften innehåller bara 0.04 % koldioxid.
Ullis.jpg
Andningsorganen vi har i vår kropp är:

· Luftstrupen
· Luftrören
· Lungorna

När vi sätter igång att andas så kommer den först ner till svaljet. Därifrån förs den ner i luftstrupen.
Det är ett ganska långt rör, ca 10 cm. Där delas de sedan på sig till två större luftrör som går in i en varsin lunga.


Luftstrupen är uppbyggd av brosk som är staplade på varandra. Inuti luftrören finns det en ganska tjock slemhinna. På slemhinnan finns det små flimmerhår som gör så att det skräp som kommer ner i dina lungor tas bort. När luftröret delats upp till de olika lungorna så delas dem till ännu fler luftrör. Brosken i luftrören används för att hålla rören utspända. Om inte brosket hade varit där så skulle man inte kunna andas eftersom rören skulle tryckas ihop. Tillslut bildas det små luftblåsor av alla de små rören. De mindre luftrören innehåller inget brosk alls eftersom de har så tunna väggar. I vår kropp finns det ca 300 miljoner små lungblåsor. Om du tittar på bilden kan du se de små luftrören inuti lungorna.

Runt lungblåsorna finns det tunna väggar och massor av små blodkärl. Inuti blåsorna så sker ett viktigt utbyte av koldioxid och syre. Blodet i blodkärlen tar upp syret vi andas in genom de tunna väggarna. I samma process lämnar blodet koldioxid till lungblåsorna så att vi kan andas ut dem. Alla miljoner lungblåsorna vi har i vår kropp bildar tillsammans en stor kontaktyta mellan blodet och luften. Hos en vuxen är den här ytan nästan 100 kvadratmeter. Om inte det här skulle finans så skulle inte blodet få tillräckligt med syre och kunna bli av med koldioxiden.

Stämbanden och diafragma
När vi sätter igång och andas så passerar den luft vi får i oss struphuvudet. Där sitter de båda stämbanden som gör så att vi kan prata och göra andra ljud. När vi bara andas och inte pratar så är stämbanden helt avslappnade. Nu kan luften lätt passera förbi. När vi sedan spänner stämbanden och andas så börjar dem vibrera (stämbanden sätts i svängning) och ett ljud bildas. Springan mellan stämbanden öppnas och stängs hela tiden, beroende på om man bara andas eller pratar. När ett ljud bildas så sätts inte bara stämbanden i svängning utan luften börjar också svänga. Det ljudet är väldigt svagt men förstärks av hålrummen i bröstkorgen, svaljet, munnen, näsan och bihålorna. Orden får man fram genom att man formar kinderna, läpparna, tänderna och tungan.

Ullis2.jpg

Dygnet runt andas vi, ända fram tills vi dör. Vi andas när vi sover, äter, tänker, vilar mm. När vi vilar så andas vi ungefär tolv gånger per minut och drar in ca en halv liter luft varje andetag. Vanligtvis andas vi minst sex liter luft varje minut. När man tränar behöver cellerna i vår kropp ännu mer syre än vanligtvis. Då måste man andas snabbare och dra in mer luft vid varje andetag. Vi behöver inte tänka varje gång vi ska andas in och ut luft. Det är något som man göra automatiskt med hjälp av ett andningscentrum i hjärnan. Signaler skickas ut därifrån till musklerna som sköter in- och utandningen. Ansningen sköts alltså av en, och flera muskler som ser till att vi andas hela tiden och den kallas mellangärdet eller diafragma. Vid revbenen sitter det små muskler som också hjälper till med andningsprocessen.


Sjukdomar som kan drabba lungorna
En vanlig sjukdom som lungorna kan drabbas av är lunginflammation. Man kan få det av virus eller bakterier som kommer ner i lungorna när vi andas. Dom små luftfyllda blåsorna som kallas alveolerna blir då drabbade. Behandlingen till sjukdomen är antibiotika. Om man får ner en bakterie i lungorna som heter pnemokocker så leder det ofta till att man får lunginflammation. Det finns också många andra orsaker till att man får lunginflammation. En orsak kan vara att slemhinnan i luftvägarna skadats och det blivit en virusinfektion från tidigare som inte kunnat bekämpas. Hos äldre människor så är det vanligtUllis3.jpg med lågt immunförsvar och då kan de drabbas av många sjukdomar, även lunginflammation. Sjukdomen kan också uppstå efter en operation. Om man ligger ner under en lång period så försämrar det lungornas möjlighet att arbeta. En vanlig dödsorsak hos älde är lunginflammation eftersom att när dom redan är svårt sjuka och ligger ner mycket så är det lättare för dem att få sjukdomen och på det sättet gå bort.

Det är ofta äldre och yngre människor som oftast drabbas av lunginflammation. Hos barn är det vanligt eftersom deras immunförsvar inte är helt färdig utvecklat. Detsamma är det hos de äldre, men att deras immunförsvar försämras med åldern.

Artikel om lungorna:
http://www.expressen.se/1.450594

Reflektion om artikeln:
Vi valde den här artikeln eftersom det var en bra artikel som visade hur viktiga lungorna egentligen är för oss människor. Om David inte hade fått sina nya lungor hade han inte överlevt. Det finns många människor i världen som har det som David. Alla kan inte få den möjligheten som han fick och får därför vara kopplade till en apparat för att få hjälp med andningen under hela sitt liv. Vi tycker detta är fruktansvärt hemskt. En människa ska kunna få leva ett vanligt liv tillsammans med sina vänner, och inte behöva vara instängd i ett rum för att inte kunna få sjukdomar som leder till deras död.

Det man kan lära sig av det här är att man bör donera sina organ när man går bort. Man kan då i sin tur hjälpa svårt sjuka människor som behöver just ditt organ för att kunna överleva. Vi tycker att artikeln visar att det är viktigt att bry sig och tänka på sina medmänniskor. Det är otroligt att läkarna kan göra något så här stort. Förr i tiden hade man inte dessa kunskaper vilket ledde till att många människor dog.


Luftvägarnas försvar och sjukdomar
mun_strup_ll.gif
Med tanke på att människan andas in flera tiotusentals liter luft varje dygn, så behöver vi ett bra försvar mot damm, virus, bakterier o.s.v. För att luften ska vara ren när den kommer ner till våra lungor finns det ett slags reningsverk på vägen. Alldeles i öppningen på näsan sitter det hårstrån som finns där för att fånga upp de partiklar som finns i luften, så de inte kan komma ner i kroppen. Lite längre in i näsan har vi en näshåla. Näshålans uppgift är att ta upp de partiklar som inte näshåret tar upp. Näshålans väggar är täckta av en slemhinna där det sitter små flimmerhår på, det är slemmets uppgift att fånga upp partiklarna så att flimmerhåren sedan kan föra ner de till svalget. Flimmerhåren sträcker sig enda ner i luftstrupens och luftrörens slemhinnor. De kan hålla rent jämt genom att röra sig hela tiden, vilket gör att de för alla partiklar och slem uppåt. I slemhinnorna finns också speciella försvarsceller, vita blodkroppar, som ska hålla oss friska och krya. De kan t.ex. anfalla virus och bakterier som kommer in i näsan. I näsan finns även ett nätverk av små blodkärl som ligger under slemhinnan, men de finns framför allt runt näsmusslorna. Vi behöver dessa för att göra luften vi andas in varm innan den kommer ner i våra lungor. Varför människan måste ha luften varm är för att om det kommer in kall luft till våra inre organ så skulle de skadas.
Om slemhinnorna i näsan eller luftrören blir irriterade börjar vi nysa eller hosta. Luften som kommer ut då virvlar runt i en hastighet ända upp till 150 km/h. Det är kroppens sätt att försöka få ut sig de saker som irriterar.

Nere i halsen har vi ett struplock, som leder till lungorna, som fälls ner och täpper igen när vi sväljer saker så att vi inte ska sätta i halsen, men när vi andas är det såklart öppet. Om struplocket inte stängs och det fastnar i halsen ska man ställa sig bakom personen (som har fått något i halsen), lägga sina armar runt nedre delen av personens bröst korg och så ska man trycka till hårt vid de nedersta revbenen. Då trycker du på lungorna så de pressas ihop och på så sätt trycker du ut all luft. Trycket gör att saken i halsen skjuts upp. Det här sättet är effektivare än att dunka någon i ryggen.

Även fast luftvägarna har ett mycket bra försvar kan vi ändå råka få infektioner då och då. Vanligaste infektionen är förkylning. Förkylningen orsakas oftast av virus som slemhinnorna reagerar på. När slemhinnorna blir irriterade får vi ont i halsen, snuva och hosta. Om det utökas till feber och rejält ont i halsen kan det vara så att man har drabbats av halsfluss som orsakats av bakterier. Om vårat försvar inte skulle kunna röja bort bakterien och den tar sig längre ner, till lungorna kan vi få lunginflammation och då får man hög feber och svår hosta. För mycket länge sen, innan man hittat medicinen antibiotika var lunginflammationen en fruktad sjukdom, man kunde dö av den. Alla sorters infektioner kan även sprida sig till bihålorna. Bihålorna är luftfylld hålrum i skelettet i ansiktet som har anslutning till näshålan. Om slemhinnorna i bihålorna attackeras av virus eller bakterier svullnar de upp och då drabbas man av värk och feber. Det kan behandlas med till exempel penicillin.
external image symbicort.jpg
external image 180px-AsthmaInhaler.jpgUngefär 5 % av alla svenskar drabbas av astma och siffran bara ökar. Om man är barn till rökare har man lättare att få astma. Unga som får astma "helt plötsligt" får det oftast på grund av andra slags allergier, exempelvis pollen, kvalster eller mot pälsdjur. Men om man får det som vuxen är det oftast andra saker som utlöser besvären. Det kan vara till exempel luftvägsinfektioner, fysisk ansträngning, kall luft, tobaksrök, en del läkemedel eller ämnen som parfymer och avgaser. Får man ett astma anfall känns det likadant som om en "icke-astma-besvärad-person" skulle andas i ett mycket smalt sugrör medans man håller för näsan - man får helt enkelt nästan ingen luft . Astma är en sjukdom. Har man inte sin medicin i rätt ögonblick när luftrören svulnar till max kan man dö. Orsaken till sjukdommen är en inflammation i luftrören, vilket bildar en kramp. Får man ett utbrott så svullnar slemhinnan och mer slem än normalt produceras i luftrören. Man får mycket svårt att andas och
andningarna blir som ett vissel och rossliga. Medicinen som finns för denna sjukdom gör så att luftrören vidgas och inflammationen minskar. Ett sätt att minska på andningsproblemen under utbrott är att operera bort
en inhalator - medicin mot astma. halsmandlarna.

Människor som röker har sämre lungor och imunförsvar än ickerökare. Ju mer och ju längre man har rökt i sitt liv desstå mer problem får man. Tobaksrök gör så att flimmerhåren i luftrören förlamas och när det gått en längre tid försvinner flimmerhåren helt. Detta gör att mer slem produceras och ju med bakterier och virus får lättare att angripa slemhinnan. Därför drabbas rökare av mer förkylningar, hosta, luftrörskatarr och andra besvär med luftrören än ickerökare. Människor som rökt i flera år kan till slut få stora problem att andas. Detta beror på att tobaksröken förstört lungblåsornas väggar. Detta leder till att det blir svårare för blodet att ta upp syre och det är då man kan få andningsproblem.
Drabbas du av lungcancer och röker kan du nästan vara säker på att du fått det på grund av tobaksröken. Ungefär 3000 människor om året får lungcancer. Lungcancer innebär att vissa celler har börjat växa okontrollerat i dina lungor och har bildat en tumör. Rökare har 10-30 gånger större risk att få lungcancer än ickerökare. Det bästa sättet att skydda sig mot rökning och lungcancer är att inte börja röka, men om man har det, är det bästa sättet att sluta.

  • DAVID GLÖM INTE SKRIVA OM FORSKAREN OCH SÄTT IN HÄR!