Blodomloppet

Den snygga tjejgruppen
Gruppmedlemmar: Amanda, Emmi och Emelie.

1. Beskriv ur ert organ eller organsystem fungerar. - Emmi
2. Beskriv några sjukdomar och problem som kan drabba ert organ. - Amanda
3. Skriv om en vetenskapsman som forskat om ert organ. När och var verkade vetenskapsmannen? Vilka konsekvenser tror ni dennes forskning har haft för mänskligheten?
4. Leta upp en artikel som handlar om ert organ. Reflektera skriftligt tillsammans kring artikeln. - Alla
5. På vilket sätt tror ni att vår kunskap om ert organ kommer att förändras framöver? - Alla


Blodomloppet



1. Eftersom våra celler hela tiden behöver syre och näring och behöver hela tiden bli av med koldioxid och andra avfall, detta fungerar i var och ens kropp
på grund att vi alla har ett blodomlopp. Det är hjärtat, blodkärlen och blodet som utgör kroppens blodomlopp. Man kan säga att det är ett sorts rörelsesystem. Pumpen som får blodet att cirkulera i vår kropp är vårat hjärta. Tack vare hjärtats regelbundna sammandragningar pumpas blodet runt i det sammanhängande rörsystem som blodkärlen bildar som kallas artärer. Artärerna delas upp i miljontals små kärl som nästan når ut till alla celler i hela kroppen. De små tunna blodkärlen kallas för kapillärer och genom deras väggar kan syra och andra ämnen passera till och från kroppens celler. Sedan samlar kapillärerna åter ihop sig till större kärl som kallas vener, som är ett kärl som för blodet tillbaka till hjärtat.

Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att

  • Förse kroppens celler med viktig näring
  • Föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen
  • Transportera syre från lungorna till vävnaderna, och koldioxid i andra riktningen
  • Sprida olika hormoner och signalsubstanser som styr olika funktioner i kroppen
  • Vara en del av kroppens immunförsvar
  • Hjälpa till att hålla kroppstemperaturen.
  • Transportera blod till de delar i kroppen som behöver det.
l_nyaste_cirk.gif

Blodkärlen

Blodkärlen bildar ett sammanhängande nätverk i kroppen. De är av tre slag:

Artärer
Artärer kallas de blodkärl som leder blodet från hjärtat.
De har
tjockare väggar än venerna eftersom artärerna
innehåller ett
tjockare lager av glatta muskelceller och
elastiskt bindväv. Därmed blir
artärerna töjbara och kan
ta emot
och föra vidare det blod som pumpas ut från hjärtat.
De stora artärerna
delar upp sig i allt mindre förgreningar
som når ut i hela kroppen.

s_ny_art_helkropp3.gif


Vener leder blodet till hjärtat

Venerna bildar nätverk i kroppen. De leder det syrefattiga blodet till hjärtat,
och vidare
till lungorna för att syresättas på nytt. Venerna är antingen djupa
eller ytliga. Ofta löper två
djupa vener bredvid varje artär. De ytliga venerna
hjälper kroppen att hålla temperaturen
genom att blodet lämnar ifrån sig
överskottsvärme
när det passerar nära huden.

s_ny_ven_helkropp3.gif


Kappilärer
Mellan de minsta artärerna och venerna finns
ett nät av mycket små blodkärl som kallas kapillärer. De är så små att bara en röd
blodkropp åt gången kan tränga sig igenom. Kapillärerna har en mycket tunn vägg
med
små öppningar så att näringsämnen och syre från blodet kan komma igenom
och nå ut till
cellerna i kroppens vävnader. Kapillärerna tar också upp koldioxid
och andra avfallsprodukter
som bildas vid cellernas ämnesomsättning.
s_ny_kappilarnat.gif

Stora kretsloppet, når nästan hela kroppen

Det stora kretsloppet är den blodcirkulation som når ut till hela kroppen, förutom lungorna.

Lilla kretsloppet, går endast till lungorna
Lilla kretsloppet kallas även lungkretsloppet.

Så blodet går en gång genom vänster hjärthalva på väg ut i kroppen genom stora kretsloppet, och en gång genom höger hjärthalva på väg till lungorna i lilla kretsloppet.


s_nyaste_kretslopp.gif

Kretsloppets väg

· Först pumpas blodet ur hjärtats högra halva ut i det lilla kretsloppet till lungorna. Från lungorna tar blodet upp syre och avger koldioxid i lungblåsorna. Från lungorna strömmar det sedan det syrerika blodet tillbaka till hjärtats vänstra halva. Nu har blodet gått igenom hela lilla kretsloppet.
· Nu ska blodet mot det stora kretsloppet som börjar med att hjärtats vänstra halva pumpar ut det syrerika blodet i stora kroppspulsådern, aorta. Sedan delar blodet upp sig i mindre artärer och når tillsist kapillärerna. Där kan blodet avge syra och näringsämnen till de omgivande cellerna samtidigt som det tar upp koldioxid och annat avfall. Sedan strömmar det syrefattiga blodet vidare till små vener som så småningom samlas i stora hålvener. Genom dem förs blodet tillbaka till hjärtats högra halva. Efter detta så är det dags för lilla kretsloppet ännu en gång, och så ser cirkeln ut.

Fördelas till de olika organen
Men när blodet passerar stora och lilla kretsloppet så fördelas även blodet till de olika organen i våran kropp. När blodet tar sig fram genom stora kretsloppet så passerar blodet tarmarna, blodet tar upp näringsämnen i tarmarnas kapillärer som sedan transporteras till kroppens celler. Cellerna behöver bland annat druvsocker till förbränningen och aminosyror för att tillverka proteiner. Efter blodet har passerat lungorna så kommer det till levern. I levern så kan olika näringsämnen lagras och skadliga ämnen avgiftas. När blodet passerar njurarna renas det från avfall som vi sedan kissar ut. De olika organen i kroppen behöver olika mycket blod. Först beroende på vilket organ det är och så kan kroppen även ändra blodflödet när det behövs. När vi tillexempel ätit går mer blod till tarmarna, är vi aktiva så förs mer blod till musklerna och när vi tänker intensivt förs mer blod till hjärnan.

Blodets två reningsverk
Våra njurar och levern är kroppens reningsverk. Det renar vårat blod på olika sätt.
Njurarnas viktigaste uppgift i kroppen är att rena blodet får avfall och reglera vätskebalans och blodtryck. Det gör det genom att reglera hur mycket vatten som släpps ut med urinen. Om man tillexempel svettas mycket så sparar njurarna på vätska genom att släppa ut mindre vatten. Då kissar man mindre och urinen blir mer koncentrerad. Om man dricker mycket är det tvärtom. Hur mycket vätska som finns i kroppen påverkar blodtrycket, det är därför njurarna har en stor betydelse för att blodtrycket hålls på en jämn nivå hela tiden. Om blodtrycket skulle vara för lågt så släpper njurarna ut mindre urin, då blir det mer vätska kvar i blodet och blodtrycket höjs. Däremot så filtreras inte blodkroppar och större molekyler, såsom socker och proteiner, bort i njurarna. Det stannar kvar i vårat blod. Sedan förs det renade blodet tillbaka till blodomloppet via njurvenen. Njurarna innehåller miljoner små reningsverk. Varje dygn passerar omkring 1500 liter blod genom njurarna och en och en halv liter urin bildas.

Sjukdomar som kan inträffa om njurarna inte fungerar som dem ska:

  • Njursten. Som är när det bildas stenar i urinen. Mindre stenar kan följa med urinen ut men större stenar kan fastna i njuren eller urinledaren och leder till mycket smärtor.
  • Njursvikt. Som är väldigt farligt njursjukdom då njuren helt slutar fungera. Det är farligt eftersom att då renas inte blodet.

Hur man kan lösa om man får en njursjukdom är att antigen få en dialysapparat som på konstgjort sätt renar blodet. Eller så kan den sjuka få en ny njure genom transplantation.

Varje dag så passerar det cirkus 1,5 liter blod genom levern som renar det från skadliga ämnen såsom alkohol omvandlas till mindre farliga ämnen och läkemedel görs mer vattenlösliga så att de kan utsöndras till urinen via njuren.
Vissa ämnen tömmer levern ut med den galla som bildas, efter det så kommer ämnena till tarmen och därefter ut med avförningen. Levern bryter bland annat ner hemoglobin på detta sätt. Det är det som ger avförningen dess brunröda färg. Levern kan även lagra. Den kan lagra energi, näringsämnen såsom vitaminer och järn.
  • Det vanligaste sättet som vi människor utsätter våran lever för är när vi får i oss stora mängder av alkohol. Om man dricker alkohol mycket under en lång period så kan man drabbas av skrumplever. Det är när levern slutar fungera så det är såklart en allvarlig sjukdom.
  • Gulsotvirus är ett exempel på smittämne som kan orsaka inflammation i levern. Det gör så att man får smärtor i levern och gör att våran hud får en gul färg. Om man reser utomlands så kan man få vaccin mot smittämnen som kan orsaka inflammationer i levern.

Hjärtat
Hjärtat är en kraftfull muskel men inte större än en knytnäve. Den ligger mellan lungorna och lite till vänster i bröstkorgen. Hjärtat är dessutom lite vridet så att den högra delen är riktad framåt. Det vilar på mellangärdet, som är skiljeväggen mellan brösthålan och bukhålan. Hjärtat skyddas av bröstkorgens vägg som är uppbyggd av revben och muskler. Framför hjärtat finns bröstbenet. Alldeles bakom hjärtat går matstrupen på väg ner till magsäcken. Hjärtats övre del kallas basen. Här passerar de stora blodkärlen till och från hjärtat. Den nedre delen kallas spetsen. När hjärtat slår kan man känna spetsens rörelser mot bröstkorgsväggen.
Eftersom hjärtat är en muskel som alltid jobbar så förses den ständigt med syre och näring av kranskärlen i hjärtmuskeln som man kan se utanpå hjärtat.

Hjärtat har två ihåliga halvor. Båda består av ett förmak dit blodet först kommer, och en kammare som pumpar blodet vidare. Mellan halvorna finns en tät skiljevägg. Mellan hjärtats olika hålrum finns klaffar, som öppnas och sluts i takt med sammandragningarna. Den vänstra pumpen består av vänster förmak och vänster kammare och den högra sidan av hjärtat består av höger förmak och höger kammare. Den högra pumpen pumpar syrefattigt blod till lungorna medan den vänstra pumpar syrerikt blod till hela kroppen.

  • Hjärtats förmak har tunna väggar. Höger förmak tar emot blod som kommer tillbaka från kroppen genom den övre och nedre hålvenen. Vänster förmak tar emot blod som syresatts i lungorna.

  • Kamrarna har tjockare väggar eftersom de pumpar blodet vidare. Alltså utför kammarna ett större arbete än förmaken. Höger kammare pumpar blodet till lungorna för syresättning, och kallas lilla kretsloppet. Vänster kammare pumpar det syresatta blodet ut till kroppen via stora kroppspulsådern, som även kallas aorta. Pumpandet av syresatt blod kallas stora kretsloppet. Störst kraft går åt till detta arbete, därför är muskelväggen i vänster kammare tjockast.
När höger kammare pumpar ut blodet till lungorna pumpar samtidigt vänster kammare ut blodet till aorta. Men för att kunna pumpa ut blodet i det stora kretsloppet så behövs det mycket mer kraft än för att pumpa ut blodet i endast det lilla kretsloppet. Därför har den vänstra kammaren en kraftigare muskelvägg. När den drar ihop sig och pumpar ut blodet leds trycket vidare i aorta och till artärer i armar, ben och hals. Man kan själv känna pulsslagen genom att man sätter ett finger på insidan av handleden eller på sidan av halsen. I vila så slår våra hjärtan cirkus 70 slag per minut, för varje slag så pumpas det ur mer än en halv deciliter blod i kroppen alltså pumpar hjärtat ut cirkus 5 liter blod i kroppen varje minut.

s_ny_hjarta2_inre.gif

Hjärtklaffar
Klaffarna är som speciella dörrar mellan förmak och kammare i hjärtat. Klaffarnas uppgift i kroppen är att göra så att inte blodet hamnar fel.
Tack vare klaffar mellan förmaken och kamrarna, samt vid blodkärlen som går ut från hjärtat, förs blodet hela tiden vidare i samma riktning.

Det finns fyra klaffar av två olika typer:

  • Segelklaffar finns mellan förmak och kammare i både höger och vänster hjärthalva. Klaffarna ser ut som tunna segel. Trådar längs klaffarnas kanter fäster i muskelbuntar, som kallas papillarmuskler. När hjärtat dras samman pressas seglen ihop så att klaffen blir tät.
  • Fickklaffar finns där lungpulsådern lämnar höger kammare, och där aorta lämnar vänster kammare. Klaffarna tillåter bara att blodet pumpas ut ur kamrarna. Om blodet försöker ta motsatt väg stängs klaffarna automatiskt.
När klaffarna öppnas och stängs uppstår ett ljud som läkaren kan höra på bröstkorgen med hjälp av ett stetoskop. För varje hjärtslag hörs två toner som är när de öppnas och stängs.

Blodtrycket
Pumpkraften som hjärtat utgör gör att det uppstår ett tryck, det så kallade blodtrycket. Varför vi har blodtrycket är för att blodet skall kunna cirkulera i blodomloppet så måste det drivas fram med ett visst tryck. Hur högt trycket är bestäms av hjärtats slag och motståndet i blodkärlen. Trycket är högst när hjärtat pumpar ut blodet i aorta och sedan sjunker det när blodet delas upp i mindre artärer. Lägst är blodtrycket i kapillärerna eftersom det är det minsta blodkärlen i kroppen. Vår kropp kan reglera blodtrycket på olika sätt. I vissa blodkärl finns det speciella känselkroppar som känner av om trycket är för högt eller för lågt. Om trycket är för lågt sänder de signaler som får hjärtat att slå hårdare och blodkärlen att dras samman för att öka trycket.

Muskelpump i benen.
I venerna är blodtrycket lägre än i artärerna men vi får såklart tillbaka blodet uppåt till hjärtat ändå eftersom att när vi går så dras musklerna i benet samman. Då trycks de stora venerna i benen ihop och blodet pressas uppåt. Det kallas för muskelpumpen. Blodet hindras från att rinna baklänges av fickklaffar i venernas väggar.

Drygt hälften av blodet är blodvätska, blodplasma. Resten av blodet består av olika blodkroppar.
3 olika sorters blodkroppar

Blodet kallas för en flytande vävnad eftersom blodets celler rör sig fritt i en vätska.
Nästan en fjärdedel av alla kroppens celler är blodkroppar. De flesta är röda blodkroppar men det finns även vita blodkroppar och blodplättar.

Röda blodkroppar
De röda blodkropparna transporterar syre i vår kropp. Mogna röda blodkroppar saknar kärna och cellorgan, så kallade organeller, som normalt finns i celler. Tillskillnad från andra celler har röda blodkroppar därför ingen ämnesomsättning. De röda cellerna är runda och tillplattade celler. Därför kan de lätt ta sig fram i kapillärerna. Det bildas mer än två miljoner nya röda blodkroppar varje sekund. Bildningen styrs av hormonet erytropoietin som utsöndras från njurarna. När det finns för lite syre i blodet känner njurarna av det och producerar mer av hormonet. Då bildas fler röda blodkroppar som kan transportera syre.


Vita blodkroppar

De vita blodkropparnas viktigaste uppgift är att försvara kroppen mot infektioner med bakterier, virus eller andra angripare. Men det är bara några ynka procent av de vita blodkropparna som finns i blodet. De flesta rör sig utanför blodkärlen i kroppens vävnader. Vita blodkroppar är de celler som finns i vårat immunförsvar, som skyddar och försvarar oss mot allt man kan tänka sig!

Blodplättar
Blodplättar är inga egentliga celler utan endast en del av en stor cell som kallas megakaryocyt. Blodplättarna lever bara några dagar. Men trots att blodplättarna inte är fullständiga celler har de mycket viktiga uppgifter. De innehåller olika ämnen i blodplättarna som behövs för att blodet ska klibba ihop vid en skada, koagulera. Vid en skada på ett blodkärl klumpar blodplättarna ihop sig och fäster sig där läckan är. Därmed bildas en plugg som hejdar blödningen. Det finns ungefär 150–400 miljarder blodplättar per liter blod.


Leukemi
.
Leukemi betyder vitt blod på grekiska. Varför det heter så är för att när man
får leukemi så får man extremt många vita blodkroppar. (De vita blodkropparna
är drabbade av cancer.) Leukemi är många sjukdomar i en kan man säga.
Man delar in den i först två, sedan två till grupper. De stora grupperna heter
akut leukemi och kronisk leukemi. De ”små” kategorierna delas in i myeloisk
och lymfatisk leukemi. Om man skulle göra ett träd ser det alltså ut så här
(Det finns också fall som inte tillhör någon av de här kategorierna):


----------------------------------Akut myeloisk leukemi (AML)
--------------Akut leukemi
----------------------------------Akut lymfatisk leukemi (ALL)

Leukemi

----------------------------------Kronisk myeloisk leukemi (KML)
--------------Kronisk Leukemi
----------------------------------Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

Hur man delar in beror på vilken sorts blodcell som är drabbad och i vilket
staduim i utvecklingen blodcellerna blir sjuka. Kronisk leukemi drabbar
främst lite äldre personer, medan akut leukemi kan drabba alla åldrar.
Hos barn under 15 år som får cancer är ca en fjärdedel akut leukemi.
I AML är det oftast granylocyter som blir sjuka (en slags vit blodkropp).
I ALL så är det lymfocyter (en annan typ av vit blodkropp). Det är samma i
motsvarande kronisk leukemi. Det är ca 350 personer om året som får AML,
100 stycken som får ALL, 100 stycken som får KML och 400 stycken som
får KLL.

Vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar är de typer av blodkroppar
som finns. De vita blodkropparna är en del av immunförsvaret. Granylocyter
och leukocyter är de stora grupper av vita blodkroppar som finns. De ska veta
vilka och ta bort inkräktare i kroppen, som till exempel bakterier, virus och
annat skadligt. Immunförsvaret försöker också att hjälpa till att ta bort cancerceller.
Vita blodkroppar använder kemiska ämnen för att ta bort inkräktare. Det är de
kemiska ämnena som oftast gör att vi känner oss trötta när vi är sjuka osv.


I röda blodkroppar (erytrocyter) finns hemoglobin, som gör den röda färgen i blodet.
Röda blodkroppar transporterar ut syre till hela kroppen. När de har gjort det får de
med sig koldioxid till hemvägen till hjärtat och lungorna.


Blodplättarna har en viktig uppgift, nämligen att se till att vi inte förblöder. De täpper
till såret så att inte blod kommer ut.


När man får akut leukemi märks det främst på feber, smärta i skelettet, avmagring
och svettningar. Det beror på att cellerna förnyas för snabbt.


När man får kronisk leukemi brukar man inte få lika kraftiga symtom. Om man är
äldre så kan man klara sig utan symptom i flera år. Ofta upptäcks kronisk leukemi
av en slump då man tex tar ett blodprov av andra anledningar. Men symptom som
trötthet, svett och viktminskning finns också här.


Hur behandlar man leukemi?
Behandlingen skiljer sig beroende på vilken typ av leukemi man har. Det beror också
på patient. Det man behandlar mest med är Cytostatika. Det är ett läkemedel som
stoppar celldelningen. Nackdelen av cytostatika är att man kan bli illamående, trött
och tappa hår. Man kan också ”blanda” med strålbehandling.


Behandling av akut leukemi börjar oftast med att man får cytostatika med kort
mellenrum. Sedan så får man cytostatika med längre avstånd mellan behandlingarna.
Detta kan hålla på i upp till två år.


Behandling av KLL försöker man att inte behandla om det inte är så att patienten får
symptom. Om organ blir förstorade eller svullna så kan man operera bort dem.


Länge gick det inte att bota KML, men nu kan man välja om man vill att symptomen
ska försvinna eller om man vill att läkarna försöker bota cancern helt. Det låter som
ett självklart val, men om man väljer att man vill ha den helt botad så får man så
allvarliga symptom att de i sig ger ökad dödsrisk.


Nu är chansen stor att bli botad, och om man är barn med AL så är chansen 75 %.
Men om man är vuxen är chansen större att bli botad om man är ung.




Pacemaker

Vad är en pacemaker?
En pacemaker är en elektronisk apparat som opereras in e kroppen hos en person vars hjärtas pumpverksamhet inte alltid fungerar som den ska. Den vanligaste hjärtrytmstörningen är förmaksflimmer, som kan leda till en stroke som är ett slaganfall. En pacemaker är något större än en femkrona och placeras nära nyckelbenet. Där ifrån går en elektrod till hjärtat. Pacemakern skickar elektriska signaler till Av-knutan som skickar impulser vidare till muskelcellerna hjärtats väggar. Hjärtat pumpar sedan ut blod till det stora kretsloppet, alltså sköter pacemakern sinusknutans jobb vid behov.

Den första pacemakern
Världens första pacemaker tillverkades i Sverige av Rune Elmquist 1958 och den opererades in samma år av hjärtkirurgen Åke Senning. Den fungerade däremot inte så bra, den fösta höll bara ett par timmar, och den andra ett par veckor. Men den första patienten Arne Larsson överlevde både uppfinnaren och kirurgen och fick uppleva 24 pacemakers innan han vi 86 års ålder avled 2001. i februari 1960 hade tekniken gått framåt och Elmquist gjorde ännu en pacemaker som opererades in i en patient i Uruguay. Den höll tills patienten, av andra anledningar dog efter ca 9 månader. Senare samma år skedde den första operationen i USA, med en pacemaker designad av W. Graetbach som höll i över ett år. Bägge uppfinnaren gav upphov till var sin pacemakerfabrik, som finns kvar än i dag.

19566.jpg 549px-Pacemaker_GuidantMeridianSR.jpg


4. Artikel


"Fetma ökar risken för cancer i blodet"

Fetma är på väg att bli ett folkhälsoproblem som riskerar att öka både sjuklighet och för tidig död.
Det är känt att fetma ökar risken att insjukna i hjärtsjukdomar, diabetes typ II och olika cancertyper.
Men det
finns få studier av sambandet mellan fetma och hematologiska maligniteter (vissa elakartade
tumörsjukdomar
knutna till blodet), och de studier som finns har inte visat samstämmiga resultat.
Denna studie undersöker om
fetma och övervikt ökar risken att insjukna i sådana tumörsjukdomar.
Data om längd och vikt samlades in från de svenska och finska tvillingregistren. Det svenska tvillingregistret
har information från två grupper; en äldre med tvillingar födda 1886– 1925, och en yngre med tvillingar
födda 1926–58. Totalt ingick 22 000 individer i den äldre gruppen och 30 000 i den yngre. Från den finska
gruppen tillkom 26 000 personer födda 1880–1958. Grupperna följdes i respektive lands nationella cancerregister
för att identifiera alla fall av hematologiska maligniteter. De svenska följdes fram t.o.m. 2002, den finska t.o.m. 2004.
Fetma visade sig ha samband med ökad risk för hematologiska maligniteter bland de äldre tvillingarna. I denna
grupp var också risken för
myelom (benmärgstumör) förhöjd. När de äldre och yngre kohorterna kombinerades
sågs en ökad risk för
kronisk myeloisk leukemi. Ingen ökning av risken för non-Hodgkins lymfom eller kronisk
lymfatisk leukemi
kunde ses som hade samband med fetma, inte heller för alla typer av leukemi sammantaget.
Projektledare: Maria Feychting
Institutet för miljömedicin, IMM,
Karolinska institutet
Tel: 08-524 874 65
E-post: maria.feychting@ki.se


Fetma är som känt inte bra för kroppen. Vi behöver fett, men inte i överdrivna mängder.
Att fetma också kan orsaka elakartade hematologiska maligniteter (som är en typ av
leukemi kan man säga) är något nytt. Så, lider man av fetma så har man större risk att få
hematologiska maligniteter, som det framgår i artikeln. Det gör att risken blir större för
myelom och leukemi. Det som inte framgår i artikeln som jag skulle vilja veta är; varför
har den äldre generationen större risk att få sjukdomar än den yngre generationen? Och
varför just tvillingpar?



5. På vilket sätt tror ni att vår kunskap om ert organ kommer att förändras framöver?
Eftersom att man kan läsa och ta reda på så himla mycket om blodomloppet, så känns det som om det inte är något mysterium som skall lösas om det. Blodomloppet är enligt mig ett ganska enkelt system som är lätt att förstå hur det fungerar och varför vi har och behöver det.

Med tanke på hur mycket man har tagit reda på om blodomloppet de senaste på senare tid så kommer det säkert komma fram lika mycket ny information om det om inte mer, i framtiden! Det gäller bara att det finns pengar och resurser till det! Vilket jag tycker är väldigt viktigt eftersom att om inte blodomloppet fungerar så kan vi inte leva. I framtiden tror jag att forskarna kommer att kunna ta reda på exakt vad och hur saker påverkar blodomloppet och de organen som sitter ihop med blodomloppet, negativt. De kanske även kommer fram till nya saker som vi inte hade någon aning om att det var farligt för oss, men det visar sig vara hiskligt farligt. Precis som med rökningen och alkoholen förr!

Om det är så att en viss del av ens blodomlopp krånglar så kanske man i framtiden kan sätta in en konstgjord bit av blodomloppet som gör att blodet går rätt. Eller så kanske man uppfinner ett helt blodomlopp som man kan sätta in i en människas kropp, hela rubbet! Just nu låter det väldigt orealistiskt med tanke på att blodomloppet är runt hela kroppen. Men man kan aldrig veta vad för underliga saker vi uppfinner i framtiden! Om 500 år kanske detta är en simpel operation, vem vet?

Förövrigt någonting som jag hoppas på i framtiden är att alla människor ska förstå hur lätt det är att utsätta blodomloppet och hjärtat, för saker som inte är bra för dem. Eftersom alla, ung som gammal, blir så pass mycket informerade i dagens samhälle så borde det vara fler som avstår från de saker som vi vet är farligt. Förr så rökte och drack man mycket men det var inte konstigt eftersom man inte visste att det var så pass farligt. Både rökning och alkohol är bland annat väldigt skadligt för våran lever och hjärtat. Det finns många riskfaktorer inom blodomloppet. En av de största riskfaktorerna är faktiskt rökning. Det kan även göra så att vårat blodtryck blir högre. Jag tycker att med tanke på att allt får reda på och vet borde vi leva sundare och bättre än vad vi faktiskt gör. Vi kommer säkert att bli mer informerade i framtiden ännu mer om hur vi skall sköta vårat organsystem.

Lite historia på toppen av moset!

Galeno2.jpg

Galenos var en snubbe som levde vid ca 130 – 200 E. Kr. och han påstod att det inte existerade något blodomlopp i kroppen. Hans förklaringar på hur det var uppbyggt hade stort inflytande tills man började inse att det faktiskt finns ett blodomlopp. Jag var tvungen att lägga in hans hela förklaring för jag tycker den är smått rolig att läsa och det var intressant att läsa hur man trodde det var förr i tiden.

Hans förklaring på hur det var uppbyggt lät såhär:
Det centrala begreppet är pneuma. Kroppens pneuma kommer från ett kosmiskt pneuma som överallt omger oss. Det betecknar samtidigt luft och levande ande. Pneuma kommer in till hjärtats vänstra kammare från luftstrupen och lungorna. Där blandas det med blod från levern. Detta pneuma kallas för vitalt pneuma och medverkar vid matsmältning och fortplantning. Blodet framställs i levern av näringssubstanser från matsmältningsprocessen och ett pneuma som Galenos betecknar som fysisk ande. Sedan förs blodet genom venerna till hjärtat. Där avlägsnas avfallsprodukter genom en inre värme vid utandning. När det venösa mörka blodet i hjärtat möter det pneuma som härstammar från luften (livs ande enligt Galenos) omvandlas det till ljust arteriellt blod. Galenos kallade det tunna rena artärblodet för ”ångartat pneuma”.
För att förklara att artärsystemet också innehåller blod trodde Galenos att väggen mellan hjärtkamrarna innehöll porer som blod från höger kammare kan tränga igenom till vänster kammare. I hjärtats ventriklar blandas det arteriella blodet en tredje pneuma; den psykiska anden, som transporteras i nerverna.
På detta sätt förklarade Galenos de tre pneuma, som vart och ett var kopplat till tre system: vensystemet, artärsystemet och nervsystemet.

Kul att veta:
Visste ni att ett fosters blodomlopp börjar fungera först i slutet av 7: de veckan, och först då börjar även hjärtat slå.
Det visste ni inte va?!

Källförteckning:
http://www.multimedia.skolutveckling.se/upload/animerad/blodomlopp_korradMX.swf
http://sv.wikipedia.org/wiki/Rune_Elmqvist
http://www.cancerfonden.se/templates/Information40.aspx?fulltext=1
http://sv.wikipedia.org/wiki/Leukemi
[[|www.vårdguiden.se/Article.asp?ArticleID=3074]]
http://www.sjukvardsradgivning.se/artikel.asp?CategoryID=17643
http://www.tryggabarn.nu/barn/Page13582.html
http://www.edu.linkoping.se/berzelius/kroppen/blodomloppet.htm

Läkemedelsboken 2005/2006.
Biologi, vår egna No-bok.