Cellen

Vad är egentligen en cell?
Cell betyder "litet rum" och är kroppens byggstenar. Alla levande organismer (människor, djur, växter etc.) består av celler, vissa av flera miljarder och vissa av bara en.
Cellerna är oftast mindre än en hundradels millimeter, och de kan därför bara ses med mikroskop.
De vanligste cell typerna är eurkaryota och prokaryota celler.
Eukaryotaceller är vanligvis en del av multicellulära organismer, och prokaryota en encelliga.
En eukaryot är ungefär 10 gånger så stor som en prokaryot.

Jämförelse mellan en eukaryot cell och en prokaryot cell.
Jämförelse mellan en eukaryot cell och en prokaryot cell.


För att kroppen skall fungera måste alla celler fungera, för om en ”går sönder” skapas problem för alla de celler som är kvar. Man kan tänka att cellerna är som ett samhälle; för att fungera måste alla sköta sin del.
Inom alla sorters celler sker det en regelbunden förbränning. Det som sker är att cellen får energi från druvsocker, och denna energi används sedan i cellen. När detta sker bildas koldioxid och vatten.
Druvsocker + Syre –> energi + vatten+ koldioxid


Bakterier och urdjur är bra exempel på att celler som kan leva alldeles själva. De är nämligen encelliga organismer. Men allt som livet utvecklas består man av allt fler celler. Detta är både bra och dåligt, för tidigare har det bara varit för cellen att ta upp de ämnen den behöver och sedan släppa ut avfallet. Men när organismerna består av flera celler krävs det att alla fungerar för att denna procedur ska gå runt. Cellerna behöver ett signalsystem så att de kan samarbeta, och om en cell "gör fel", ja då kraschar som sagt var hela systemet!

Cellerna är som du kan se på bilden en fruktansvärt viktig del av vår kropp. Det är cellerna som får den att fungera!

external image s_cell_vavnader_3.gif


Inuti cellen finns vår arvsmassa, DNA. Í varje cell finns det 46 kromosomer, 23 från mamman och 23 från pappan. Det är dessa som bestämmer hur vi ser ut och vad vi har för egenskaper.
DNA
DNA




Cellsjukdomar
Det finns inte så många sjukdomar som man kan få av celler om man inte räknar med cancer, men en av dem är den ovanliga men mycket allvarliga barnsjukdomen histiocystos. Den förekommer på sådant sätt att det är vita blodkropparna ökar och samlas okontrollerat på olika ställen i kroppen. Det finns en ärftlig variant av sjukdomen som heter FHL. Förr i tiden så var den här sjukdomen en dödsdom och det gick mycket fort, det tog några månader sedan dog dom. Men med dagens teknik så kan man rädda hälften av barnen som är drabbade.

Vad är cancer egentligen?
Cancer är något som vem som helst kan få, men som mest drabbar äldre personer.Det tar oftast ganska lång tid för att den ska utvecklas till den värsta sorten men det kan också gå otroligt fort och det är därför man vill hitta den i så god tid som möjligt så att man kan behandla den på bästa sätt. Det finns många olika behandlingar och metoder till olika cancer sorter. Det finns upp till 200 olika sorter.Det finns inget vi kan göra för att skydda oss i mot sjukdomen men om man känner av något av symptomen borde man uppsöka läkare för en undersökning.
En patient strålbehandlas för cancer.
En patient strålbehandlas för cancer.

En av behandlingarna man kan få är strål behandling och det är det den här mannen får just nu.
Det finns många fler behandlingar som tex. cellgiftsbehandling. och då tappar man oftast håret, ögonfransarna mm.

Cancern berör människan väldigt hårt, kanske beroende på maktlösheten mot denna sjukdom. Det flesta av oss känner någon eller har hört talas om någon som har eller har haft cancer. Det är inte så konstigt eftersom det är så många svenskar som får någon sorts cancer eller tumör (ca var tredje svensk)
Sjukdomen när nästan likvärdig i mellan kvinnor och män. Den vanligaste cancersjukdomen i Sverige hos kvinnor är bröstcancer och hos män prostata cancer.

Berätta lite mer om prostata- och bröstcancer.

Prostatacancer
Prostatacancer är en förökning av celler i prostatan. Förökningen av cellerna kan hålla på ett längre tag utan att man kan märka några symptom. Så därför är det inte ovanligt att äldre män dör med prostatacancer och inte av prostatacancern. Om cancern passerar mannens körtelvägg så kan den sprida sig först till körtlarna och sedan till skelettet. Därför är det mycket bra att kolla sig en gång om året för att motverka sjukdomens spridning till övriga kroppen.
Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen hos män.Ca 9000 män får prostatacancer per år och ca 2300 dör årligen av sjukdomen. För att se om man har fått sjukdomen så måste man genomgå en rektalpalpation (man undersöker prostatan genom ändtarmen)
Det är ingen forskare som har kommit på orsaken till att man får sjukdomen. Men det man kan säga är att om man är lite äldre eller om man har någon släkting som har haft sjukdomen ökar risken att få cancern.
external image prostatabild-300-bred-sajt.jpg


Bröstcancer
Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och antalet drabbade ökar hela tiden. Om man skulle känna en knuta eller knöl runt om eller i bröstet så vet man att det är ett tecken på att man har bröstcancer och då borde man uppsöka sjukvård för att kunna behandlas så fort som möjligt med strålning eller operation.
Cancern börjar oftast med att det bildas en tumör i ena bröstet.Det kan kännas som knöl/ar. Det finns olika sorter av bröstcancer. Det finns en sort som kan sprida sig och när den gör det kallas det för metastaser ”dottertumörer” som kan sprida sig till andra delar av kroppen. Men om man skulle få bröstcancer betyder det inte att man kommer dö eller liknande. Många av dem drabbade blir friska.
Bröstcancer drabbar större delen av kvinnorna som är över 40. Cancern ligger troligen i släkten, det finns självklart andra förklaringar till varför man får sjukdomen men det vanligaste är att det ligger i arvsamlaget.
Det är inte bara kvinnor som kan få bröstcancer utan också män och dom flesta som får det är i mellan 60-70 år eller äldre. Det är otroligt ovanligt att som man drabbas men inte omöjligt.
Det fanns som sagt två sorters bröstcancersorter en är :
Carcinom
Om man får carcinom så finns cancern bland bröstets körtlar och bland den delen i bröstet som tillverkar mjölk.Efter ett tag sprider sig sjukdomen vidare sig till andra delen av kroppen. Det här är den vanligaste bröstcancer sorten. Sen finns också
Sarkom
Den här sortens cancer blidas i bröstets stödjevävnad. Den här sorten kan föras vidare blodbandet till andra delar av kroppen. men den är mycket ovanlig och drabbar mindre än en procent.
Bilden föreställer en bröstundersökning
Bilden föreställer en bröstundersökning
Bilden föreställer en bröstundersökning
Bilden föreställer en bröstundersökning
Bilden föreställer en bröstundersökning
Bilden föreställer en bröstundersökning


external image Cancer_cell,%20brain.jpg <--- hjärncancer-cell external image cancer%20cell,%20breast.jpg <--- bröstcancer-cell external image prostate-cancer-cell.jpg <--- prostatacancer-cell

Cancern är mycket ovanlig hos barn och ungdomar, endast en procent av personerna som får cancer är under 25 och det finns en ännu mindre del för barn under 15.
Om vi skall tala mer om dessa 200 olika cancer sorter så kan vi konstatera att de som har fått cancer nu har en otrolig "tur", om man jämför med gårdagens okunnande om sjukdomen. Idag kan vi mycket om den eftersom att forsknigen har utvecklats väldigt mycket. Men även om vi har kunskap om sjukdomen är den fortfarande oförutsägbar, och det är ca 20 000 personer i Sverige, och det gör sjukdomen till den näst vanligaste dödsorsaken efter hjärt- och kärlsjukdomar.

Artikel
Kirurger vid Karolinska sjukhuset i Huddinge har lyckats transplantera in nya, fullt fungerande celler i en skadad lever. Metoden kan hjälpa patienter som är för svaga för en vanlig transplantation.
De nya cellerna kan sköta de funktioner den skadade levern inte klarar av. Tillskottet återställer leverns funktion. Det är första gången en sådan operation görs i Skandinavien, bara ett fåtal har gjorts i Europa.
Patienten var en man i 70-årsåldern, vars lever nästan helt slutat att fungera efter en canceroperation.
- Målet med transplantationen var att förbättra leverns funktion genom att ge ett tillskott av nya fungerande leverceller. Patienten tolererade de nya cellerna bra, men det var tyvärr för sent att vända hans tillstånd, säger transplantationskirurgen Bo-Göran Ericzon.
Patientens lever hade hunnit bli för svag och han avled två veckor efter transplantationen.
Han var i akut behov av en fungerande lever, men det fanns inte en chans att han skulle klara en vanlig transplantation. Det är en grupp av patienter som kan hjälpas av en celltransplantation.
- Transplanterade celler kan också uppehålla leverns funktion hos akut leversjuka, tills levern återhämtat sig. De kan också bilda viktiga ämnen i levern hos patienter som saknar dessa, säger Bo-Göran Ericzon, som räknar med att göra flera transplantationer det närmsta året.
Själva ingreppet är kirurgiskt enkelt. Cellerna förs in i levern via en kateter i den stora åder som leder blodet från tarmen till levern. Svårigheten är snarare att hålla cellerna levande och fungerande.
Cellerna kommer från en donator, och som vid alla transplantationer måste patienten äta läkemedel som hindrar immunförsvaret att stöta bort cellerna.
- I framtiden kanske vi kan slippa det genom att använda leverceller, bildade ur patientens egna stamceller i till exempel blodet. Men där är vi inte än, säger Bo-Göran Ericzon.

Att den lilla cellen kan hjälpa att människan klarar sig ur sådana situationer är helt oförståeligt. Vi tror att denna nya upptäckt kommer att vara till storhjälp i framtiden. Det som var speciellt bra med det var att den kan hjälpa personer som inte klarar av en hel lever transplantation. Det kommer att rädda många människors liv. Det som man kanske kan tänka på är hur mycket man skulle sänka kostnaderna om man börjar med det här istället för transplantationer. Kanske borde man lägga ner mer tid och pengar på forskningen. Det här ger ju många fler människor chansen att överleva, kanske inte bara överleva utan leva ett mycket bättre liv. Istället för att vänta hela livet på att någon ska dö, är det här mycket bättre. Om detta lyckas så kanske man kan lägga mer tid och pengar på att hitta botemedel och mediciner till andra livshotande sjukdomar.


Hur är en cell uppbyggd?
Eukaryota-celler, som vanligtvis är delar i en multicelluär organism skiljer sig mot prokaryota-cellerna även i konstruktionen och hur de båda är uppbyggda.
En eukaryota-cell, har (oftast i mitten) en cellkärna, medans en prokaryota-cell har i centrum istället har sin DNA inne i en packad kromosom.
Det som de båda sorters cellerna har gemensamt är att båda har ett cellmembran.
Man kan jämföra celler med frukt för att lättare förstå dess uppbyggnad och konstruktion, längst in i mitten sitter kärnan, sedan fruktköttet som motsvarar allt det som får cellen att fungera och längt ut på kanterna sitter ett skal, för att skydda cellen/frukten och för att den skall fungera så länge som möjligt.

Hur bildas en cell?
När man säger att det bildas en cell så kommer inte den nya cellen från ingenstans, utan en ny cell bildas genom så kallade "cellbildningar"
En cell blir två, de delar sig till fyra, de delar sig till åtta, som i sin tur delar sig till sexton.
När en cellbildning sker, och en ny cell bildas blir de nya cellerna identiska med den som den
En död cell kan brytas ned av kroppen, men hudceller och liknande kan falla av som torkad hud (hudflagor).
Den största delen av en dammtuss är just döda hud och hårceller, äckligt!

Oliver Smithies

Oliver Smithies föddes den 23 juli 1925 i Halifax, England.
Han studerade vid Oxford University och tog där sin doktorsexamen i biokemi 1951. Han är professor i patologi och laboratoriemedecin vid North Carolina university i USA, och han är numera amerikansk medborgare.
Det som gjorde att jag valde att skriva om Smithies var det faktum att han år 2007 blev tilldelad Nobelpriset i fysiologi eller medecin (tillsammans med Mario R. Capecchi och Martin J. Evans). Detta var för att de tillsammans upptäckte ett sätt att fastställa vilka olika betydelser och funktioner de olika generna har.
Man prövar tekniken på möss, och detta är en lång process. Tekniken kallas ”riktad genmodifiering i möss”, och den har möjliggjort framsteg inom grundforskning och sjukdomsterapi. T
ekniken kan användas för att producera så kallade ”knockoutmöss”. Man har stört, eller ”knocked out” olika av mössen gener, detta för att se vilken betydelse dessa egentligen har. Man kan se vilken betydelse generna har för mössens hälsa, åldrande och sjukdom. Tekniken har gett möjlighet till hundratals djurmodeller för mänskliga sjukdomar såsom cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.
Dess enroma framsteg inom cellforskning har hjälpt många människor, då den har utvecklat sjukdomsforskningen.

external image 610x.jpg
Oliver Smithies tar emot Nobelpriset av vår alldeles egna kung Carl XVI Gustav!


Hur fungerar en cell?
En cell fungerar som tegelstenar, fast för kroppen. Desto fler de är, destå större blir resultatet och alla behövs.
Varje levande varelse är uppbygda av celler, men med olika sorters av dem. Huden är byggt av hudceller, håret av hårceller o.s.v.
DNA, som man använder mycket för att fastställa brottslingar, finns i cellen.
Det är ganska svårt att skriva hur en cell fungerar, eftersom att alla använder sig av svåra begrepp och ord, men jag hoppas på att detta ska vara till hjälp.

.5
Jag tror att det har visat oss hur pass mycket man är beroende av denna lilla livs sten. Innan viste nog ingen av oss vad som orsakade cancer tillexempel. Jag tror att jag kommer att ha mer förståelse om man pratar om sjukdomar att cellen har en så stor del i det hela. Cellen är på så vis nästan svår att förklara eftersom det påverkar oss på så många olika sätt. Det man vill nu när man har forskat så mycket om cellen är att vi tycker att man borde lägga ner mer pengar på forskningen. Det ger framsteg och det borde vara det viktigaste i dagens samhälle, att hitta nya vägar att lösa problemen med obotliga sjukdomar.

Vi vill sluta med att vi tyckte att det var intressant att lära oss så mycket som vi gjorde om vårat område.

av: agnes, cathrine och elias å

källor:
http://www.cancerfonden.se
http://www.vardguiden.se/Article.asp?Articleid=3024
http://sv.wikipedia.org/wiki/Cancer</span>