Huden

Medlemmar: Oskar, Beatrice, Sebastian
Vi ska skriva om: Kom ihåg att lägga in hemsidorna ni tagit fakta ifrån, under källförteckningen!
  • Hudenslager:
Bea - Läderhud
Sebbe - Underhud
Oskar - Överhud
  • Hudens funktioner:
Bea - Naglar och Hår
Sebbe- Pigmentet
Oskar - Huden reglerar kroppens temperatur
  • Hudproblem och skador:
Bea - Hudcancer
Sebbe - Akne
Oskar - Brännskador

Huden i allmänhet
Kroppen är en enda stor maskin som innehåller många funktioner: Andning, blodomlopp, celler, immunförsvar, matsplälkning, reningsorgan och rörelseorgan. Men allt detta fungerar bara när det sitter ihop tillsammans. Kroppen är beroende av alla dens funktioner för att den ska fungera. Man kan tro att huden inte har så stor betydelse i kroppen, men i själva verket är det ett av våra största organ. Huden har jätte många funktioner som är viktiga för att kroppen ska hållas i ett bra skick och för att alla andra organ i kroppen ska fungera. Om man skulle lägga ihop all hud som vi har på hela kroppen, skulle det bli till en yta på ca 2 m2.

Hudens uppbyggnad
Huden består av tre lager, Överhuden, Läderhuden och Underhuden. Alla olika lager har sina egna funktioner.external image s_hudskikt_2.gif

Överhuden
Vårt översta hudlager heter epidermis men man brukar säga överhud. Överhuden är ca 0,05-0,5 mm tjockt. Epidermis är uppbyggt av två cellsorter, keratinocyter och melanocyter. Det är fler Keratinocyterna än melanocyter, Keratinocyterna ligger i flera lager de understa, basalcellerna, De nybildas hela tiden och vandrar uppåt. Under vandringen plattas de till och åldras samt omvandlas till slut till hornskiktet, som är vårt skydd mot yttre skador. Den näst vanligaste cellsorten heter melanocyter, de ligger i det understa lagret av överhuden och kan bilda pigment.
I överhudens översta lager finns hornlagret som består av döda celler. Vid låg luftfuktighet minskar vattenhalten i överhudens hornlager. En vattenhalt under tio procent ger direkta symtom i form av torrhet och sprickor.
Under hornlagret finns det ett till lager med celler som bestämmer fuktigheten. Livslängden för en hudcell är ca 30 dagar därefter stöts den bort. Under cellskiktslagret bildas hela tiden nya celler som ersätter de döda. De nya cellerna är exakta kopior av de döda cellerna.


16d2632e0ec243beb3afbfa2945d75ea.jpgtorr_hud.jpg


Läderhuden
Läderhuden heter med andra ord "Dermis". Den är det andra lagret huden består av, och ligger under överhuden. Detta lager kan vara från 0,5 mm till 3 mm tjock. Läderhuden består i största del av bindväv. Bindväven är uppbyggd av proteinfibrer som gör huden stark och elastisk. När vi blir gamla minskar antalet elastiska vävnader, och huden blir därför slapp och rynkig. Även när vi utsätter oss för starkt solljus påverkas de elastiska fibrerna, och huden åldras snabbare. För att vi ska kunna bygga upp proteinfibrer och göra huden elastisk krävs det att vi har tillräkligt med C-vitamin och Kisel i kroppen.

I läderhuden finns också de funktioner som behövs för att hålla en gämn kroppstemperatur. Där finns det gott om blodkärl som tillför syre, näringsämnen och för bort restavfall. Kroppens blodcirkulatione är viktig för kroppstemperaturen. När det är kallt drar blodkärlen ihop sig för att mindre blod ska passera genom huden. Det gör att mer värme stanna i kroppen. Då blir huden blek. När det är varmt utvidgas blodkärlen i huden så att kroppen kan göra sig av med värme. Då passerar mycket blod, och huden blir röd. Huden kan rodna även om det inte är varmt. T ex om vi blir generade. Även då är det blodflödet som förändras.

I läderhuden finns också lymfkärl, känselkroppar, nerver, talgkörtlar och svettkörtlar.
Känselkropparnas uppgift är att reagera på olika känselintryck. Som t ex beröring, värme, kyla och tryck.
Nervernas uppgift är att reagera på smärta. Singnalerna som de skickar ut, skickas vidare till hjärnan, så att den skickar ut singnaler som gör att vi tar bort det onda.
Svettkörtlarnas uppgift är att producera svett, som ska kyla av kroppen om vi blir varma. Svett består av vatten och salt och är nästan helt luktfritt. Men om svettet kommer i kontakt med bakterier, börjar det lukta.
Talgkörtlarnas uppgift är att producera talg, som gör huden mjuk.

Underhuden
Under läderhuden ligger det lager som kallas underhuden. Underhuden är den del av huden som lagrar all fettvävnad, underhudsfettet. Fettet används för att hålla värmen när det är kallt och att hålla kylan när det är varmt. Fettet skyddar även från hårdare stötar eller slag. Överviktiga människor har tjockare underhud än normalviktiga.
Underhuden är en porös vävnad som består av fettceller och proteinerna kollagen och elastin.
Nere i underhuden finner man kroppens ytliga blodkärl. Överst ligger artärerna som pumpar ut blod i lemmarna, och under dem så ligger venerna som transporterar bort blodet tillbaka till hjärtat. Under artärerna så finns det nervtrådar som reagerar på beröring och hårdare stötar.

Hudens funktioner och uppgifter
Huden har jättemånga uppgifter t ex
  • den skyddar mot virus och frätande ämnen.
  • den reglerar kroppstemperaturen
  • skyddar kroppen mot UV-strålning
  • tillsammans med solen, bildar den C-vitamin så att kroppen ska kunna ta upp kalcium och bilda skelett och tänder.
  • den är som ett sinnesorgan, genom att känna av smärta, kyla och värme.

Naglar och Hår
Naglar och hår tillhör också huden. Naglar växer från fingrar och tår, ur nagelroten. Nagelroten ligger i ett veck av överhuden. När cellerna som naglarna består av delar sig, säger vi att nageln väger. En nagel växer i genomsnitt 1-2 mm/veckan. Om vi tittar på våra naglar kan vi se att närmast nagelbanden finns ett vitt parti på nageln. Det är endast det här partiet som består av levande celler. När cellerna delar sig förskjuts de framåt. Det är då cellerna dör och bildar en nagel. Varför har vi då naglar? Många tänker inte naglarna som en av kroppens alla funktioner. Utan bara som, naglar. Naglar som vi ibland klipper, filar eller gör vackra. Men precis som allting annat på kroppen, så har de en uppgift. Deras uppgift är att skydda tå- och fingertopparna.

Hår fungerar på liknande sätt som naglarna. Håret växer från hårsäckar som finns i överhuden. Precis som på naglar, är det celler som delar sig som gör att håret växer. När cellerna skuts ut dör de. Därför består även håret till det mesta av döda celler. I hårsäcken finns det en muskel. När man fryser eller blir rädd drar muskeln ihop sig, så att håret reser sig. Det kallar vi för gåshud. Hår finns överallt på kroppen förutom på naglarna, handflatorna och fotsulorna. Ett hårstrå kan vi ha 2-5 år innan det lossnar och ersätts av ett nytt.
Alla har vi olika hårfärger. Mörkt, ljust, blont, brunt eller rött. Vilken färg vi har beror på hur mycket pigment vi har i hårstråna. När man blir gammal nersätts bildandet av pigmentet, eller slutar helt. Det är då vi blir gråhåriga.

I vare sig håret eller naglarna går det nervtrådar. Det är därför vi kan klippa det/dem utan att känna att det gör ont.

Hudproblem och skador

Hudcancer
Hudcancer uppstår genom att hudens celler börjar dela sig okontrollerat. Själva ordet hudcancer är en allmän benämning för tre olika sorters cancer som uppstår i huden.

- Basalcellscancer
- Skivepitelcancer
- Malignt melanom

Vad händer i kroppen vid cancer - Basalcellscancer?
Överhuden består av tätt packade celler, skivepitelceller. Några av dessa celler kallas basalceller och finns i överhuden i det så kallade basalcellslagret. Dessa celler delar helatiden på sig och bildar nya skivepitelceller. I basalcellslagret finns det också pigmentceller. När vi utsätts för solljus ökar bildningen av pigmentet i huden för att vi inte ska bränna den. Men när vi är i solen eller om vi bränner oss kan solens UV-strålar skada DNA´t i hudencceller. Oftast så kan dessa skador repareras av hudens egna funktioner, men ibland funkar inte det. Det kan leda till förändringar i arvsanlaget och generna, som gör att cellerna börjar dela sig okontrollerat. En frisk cell vet precis när den ska sluta dela sig och när den ska dö. Men cancercellerna slutar alldrig att dela sig, och tillslut har det bildats en liten klump med celler. När dessa celler växer tränger de undan de normala cellerna så att de dör. Då har det uppstått hudcancer. Cancercellerna kan även sprida sig till närliggande lymfkörtlar. På så sätt kan cancerceller spridas vidare i kroppen.

Basalcellscancer är den vanligaste formen av cancer. Vanligast är att man får tumören i ansiktet eller på bröstkorgen. Risken att få basalcellscancer ökar ju äldre man blir. Det är ovanligt att en person under 40 år får sjukdomen. Efter 50 års ålden blir det allt vanligare. För de med ljus hud som har sämre frömåga att bilda pigment, har större riska att få den här typen av cancer.

De andra två cancerformerna uppstår på liknande sätt som basalcellscancer gör. Men T ex Malignt melanom uppstår ofta i vanliga pigmentfläckar (leverfläckar/födelsemärken). Och precis som med Basalcellscancer så övar risken för cancern om man solar överdrivet mycket. Skivepitelcancer uppstår från hudens skivepitelceller och är vanligast att få i ansiktet och på händerna.

Symtomer för cancer
Symtomer som kan vara tecken på cancer- men det behöver inte alls vara det.

- Knölar i t ex armhålor, ljumskar, testiklar, bröst eller på halsen.
- Blodiga hostningar, blod i urinet eller blod i avföringen.
- Födelsemärke som t ex blir oregelbundet, ändrar färg, börjar växa, börjar blöda eller börjar klia.
- Sår som uppkommer utan anledning och som inte läker.
- Hosta och heshet som inte går över på ett par veckor och som inte har något samband med infektion eller förkylning.
- Långvarig feber som man inte vet orsaken till
- Långvarig smärta, känselrubbningar, fumlighet eller personlighets förändringar som man inte vet orsaken till.

external image skin_cancer_5.gif
Malignt melanom cancer

Forskningar
Hudcancer har ökat mycket i Sverige de senaste årtiondena. En liknande utväckling har setts i andra länder med ljushyad befolkning. Ett bra exempel är Australien och Irland. Ca 40 000 människor i Sverige får basalcellscanser varje år. Ca 3 000 människor får skivepitelcancer per år och ca 2000 människor får malignt melanom. Det finns många spekulationer om vad det är som skapar hudcancer. Problemen sammankopplas ofta med solljus och UV-strålning, men mycket tyder även på att det är mycket annat som också orsakar det, eftersom att det förekommer nästan lika ofta att cancern uppstår på solskyddade ställen av kroppen. I januari år 2007 var det t ex en man som påstod att den elektromagnetiska strålningen som krävdes för att sända ut radiokanalerna P1, P2, P3 och P4 ger upphov till cancer. Forskningar kring hudcancer pågår helatiden. Forskningen om hudcancer har fått ca 95 miljoner kroner från EU.

Akne


Brännskador
Brännskador eller brännsår är en skada du kan få om du utsätts för eld och värme. Du kan även få brännskador genom elektrisitet, strålning och vissa kemikalier. Spolning med kallt vatten hjälper mot mindre gradens brännskador. Svårare brännskador som har utvecklat blåsor kräver smärtstillande medel och bandage.
Brännskador delas in i olika grader beroende på hur svårt brännskadad en person är:
Första gradens brännskador är endast ytliga skador. Huden är röd, irriterad, svullen och öm. Du känner en brännande sveda. Denna brännskada kan du få om du solar för mycket eller utan solkräm.
Andra gradens brännskador är större, djupare och ger samma symtom som första gradens brännskador och det bildas blåsor i huden.
Tredje gradens brännskada är ännu djupare, med bortbränd hud. Kvarvarande hud är vit, grå eller svart och utan känsel. Vävnaden i hudens alla lager är döda och i de flesta fall måste man göra hudtransplantation för att behandla skadan.

Behandling
Om man får en brännskada ska man kyla den brännskadade delen med svalt vatten och skölja bort kemikalier med ljummet vatten, Men du får inte kyla skadan mer än 15 minuter. Om man behöver besöka vårdecentral ska man linda såret med torra handdukar eller trasor, och hålla sig varm med filtar. När du får en brännskada kan du vara tvungen att sövas. Du ska då låta bli att röka, äta eller dricka.
pasi_brannskada.gif

Boel Ragnarsson-Olding
external image ImageVaultHandler.aspx
Boel Ragnarsson-Olding är en av många forskare som har forskat kring hudcancer. Hon verkar på Karolinska Institutet i Stockholm och hennes huvudämne är hur hudcancer kan uppstå utan att huden utsatts för UV-strålning. Boel är både överläkare och forskare, och det var i slutet av 1980-talet som hon började intressera sig för malignt melanom.

”Jag intresserade mig för melanom eftersom att de har mycket dålig prognos och för att söka svar på hur det kan uppstå på ställen dit solen aldrig når. ”

Forskare idag är mycket medvetna om att för mycket solning ofta är anledningen till hudcancer, men det Boel började funderar kring är hur det kan uppstå där på kroppen solen aldrig lyser.

Malignt melanom är en typ av hudcancer. Den kan uppstå på många olika delar av kroppen och som olika former. Boels forskningar visar att melanom i underlivet är två gånger så vanligt som melanom på andra delar av kroppen. De visar också att överlevnads chansen på vanligt hudmelanom är 50-80%, medan den är ca 18% för de som drabbats på de vaginala partierna.
Trotts att malignt melanom på obelysta kroppsdelar är ett mysterium, har Boel redan kommit en bit på vägen. Hon har genom att granska detta problem mycket noga, hittat likheter mellan melanom på huden och i underlivet.

Det är troligtvis fler forskare som har varit uppmärksamma på hudcancern som uppstår på obelysta områden. Men Boels forskningar är kanske en början som gör att fler forskare börjar intresserar sig kring området. Tester visar att hudcancer blir allt vanligare i Sverige. Antagligen beror det på att vi solar allt mer, men det verkar som att det inte är den enda anledningen. Enligt en artikel har forskningsområdet, melanom, blivit ett mycket eftertraktat område. Intresset har ökat och man har nu arrangerar det första symposium om ämnet. Allt eftersom intresset för detta ökar, ökar också chansen för att lösa svaret på gåtan. Så här ser det ut idag och forskningarna kring hudcancer har satt fart. Men hur kommer det här att påverka framtiden? Kommer man om 30 år ha svaret? Kommer massor av människor slippa dö av en sjukdom som man inte vet vad den beror på?

Hur tror vi att kunskapen om huden kommer att utvecklas?
För mig känns det som att kunskapen om själva organet redan är ganska stor. Vi vet hur det fungerar och vad som kan hända om någonting går snätt. Huden är ganska lätt att förstå sig på, tycker jag och den kunskapen om hur organet rent teckniskt fungerar är som sagt stor. Det som jag tror kommer att utvecklas mest är kunskapen om olika sjukdomar och om hur vi ska behandla dem. Säkert kommer man komma på nya sätt att bekämpa och upptäcka cancer. Det kommer även helatiden nya produkter som sägs bekämpa akne på. Akne är inte någon sjukdom men det är ett problem som har med huden att göra och som drabbar många. På det viset utvecklas kunskap också; hur ska vi sköta om vårt organ? Vad ska vi göra och vad ska vi inte göra för att bekämpa problemen?

Kanske kommer kroppen att stöta på fler problem nu när klimatet förändras. Eftersom att ozonskiket blir tunnare och klimatet blir varmare så kanske det uppstår nya sjukdomar. Vi i sverige har aldrig haft det så jätte varmt och vet kanske inte vilka problem det kan orsaka. Eftersom att huden är det organ som sitter ytterst på kroppen så kanske det är det som påverkas först av det nya klimatet. Framför allt blir risken för hudcancer större, men kommer vi drabbas av någonting nytt? Det kanske börjar hända något i huden som vi inte hade en aning om att det kunde hända. Kanske ger detta oss nya kunskaper också? Kanske någonting som vi kan ha använding för även vid andra tillfällen.

Artikel
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=766473
(Sebbe du får järna hitta någon bättre att diskutera kring)

Detta är dock en ganska bra artikel som även visar solens fördelar. Vi har mest skrivit om hur skadlig solen är för huden, med tanke på risken till cancer. Men det vi menar med att solen ger upphov till cancer är förstås om man får för mycket av den. Det är aldrig bra att få för mycket av någonting. Men med hjälp av solen producerar kroppen D-vitamin. Och det han säger är om vi är i solen så produceras D-vitamin. Då lever vi längre än om vi inte är i solen och lever med D-vitamin brist. Jag tycker det är bra att de tar upp det här. För nu känns det som att väldigt många människor antingen inte är "rädda" alls för solen och då ligger i solen i flera timmar och riskerar och bränna sig. Eller är jätte rädda för den och inte vågar visa sig alls.

Källförteckning
http://huden.nu/hud/
http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=18397&PreView=
[[http://sv.wikipedia.org/wiki/Hud%3C/span%3E%3C/span|http://sv.wikipedia.org/wiki/Hud
</span]]>
http://www.oru.se/templates/oruMagNews26174.aspx?newsid=32208 Titta längre ner! Om brännskada.
http://www.karolinska.se/templates/DepartmentStartPage.aspx?id=67010&epslanguage=SV
http://www.karolinska.se/templates/DivisionStart.aspx?id=72778&epslanguage=SV
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=1645&l=sv Forskare kring cancer
http://www.nyfikenvital.org/?q=node/2071
http://www.cancerfonden.se/templates/Information997.aspx?fulltext=1</span
http://huden.nu/fragor/</span>
http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=19898
http://www.vardguiden.se/Article.asp?Articleid=3158