Reningsorganen
Njurar & Lever

Leo, Johanna, Elias BA

Lever



Levern sitter högst upp på högra sidan av buken. Under revbenen och över magsäcken. Levern är det största inre organet i kroppen och det väger mellan 1200-1500 gram. Som ni kanske vet så är levern en av kroppens så kallade reningsverk.Brevid levern så sitter gallblåsan. Den fungerar som en lagrins plats gör galla. Galla hjälper till med matsmältningen. Men kroppen har igentligen inget behov av gallblåsan, så det är väldigt vanligt att folk opererar bort den om man t ex gallsten som lite äldre människor kan få.
Varje minut så paserar det omkring en och en halv liter blod genom levern.
Där renas det från skadliga ämnen som t. ex alkohol. Lever försö ker då att bryta ner alkoholen till mindre skadliga ämnen. De flesta skadliga ämnen försöker levern att göra till vatten liknande ämnen i stället så att den blir lättare för kroppen att ta ut det skadliga ämnet via urin eller avföring. Om det finns stora mängder av druvsockeri blodet så kan levern lagra det som glykogen. Det kan sedan användas som reserv för energin i kroppen. Men levern kan även lagra andra viktiga näringsämnen som t. ex vitaminer, mineraler och järn. Vtamin A och B12 producrar levern mest. Faktum är att den kan lagra vitaminerna för flera års behov.



external image s_lever_hepatit_a_gif.gif

Leverns position i kroppen, se bilden ovan.


Skrumplever
Som allt annat i kroppen så kan även levern få vissas skadliga sjukdomar och skador. En av sjukdomarna som leverna kan få heter skrumplever som är den vanligaste folk får i dagens samhälla. Det får man av t. ex alkohol och rökning. Folk som har skrumplever är oftast allstå alkoholmissbrukare. Och om man har sjukdomen så innebär det att stora delar av levervävnaden dör och ersätts istället av bindväv (mindre ärr). Lever hårdnar efter inte en så otroligt lång tid och sedan så skrumpnar den. Men självklart så fins det väldigt många andra själ till att man får skrumlever. Undersökningar har visat att 20% av folk som driker mer än 5 glas alkohol om dagen får skrumplever.


Cancer
Det är vanlligt att man får canser i levern och gallan. Men levercancer är en aning vanligare hoss män än hoss kvinnor. Men gallvägs och gallblåsescanser är det tvärtom, 2 tredjedelar av alla i sverige som får gallcancer är kvinnor. Men det är oftast människor som är runt 65 års åldern eller äldre som får dom här båda cancerformerna. Men eftersom levern har en sådan otrolig reservkapacitet så tar det det ganska långtid innan man märker av att någon del av levern kan vara sjuk. Och detta kan ju vara ganska farligt eftersom att man då kommer på cancern ganska sent. Det fins 2 olika slagt lever cancer, primär och sekundär. Men primär är inte så vänlig ännu men den ökar dock i antal med snabb takt. Primär cancer upstår endast i levern till skillnad från sekundär cancer. Sekundär cancer kan uppstå i något annat organ och sedan spridas till levern och det är oftast då folk brukar dö av cancer. Sekundär cancer är mcyket vanligare än primär.

SORRY!!! Meh jag har lite problem meh min data jö! :P im working on it!!

Njure_v2.1.GIF
Njurar

Njurarna sitter på var sin sida av ryggraden undefär lite över midjehöjd. En njure väger ungefär 150g och är ca 10 cm, formade som bönor. Njurarna skyddas av ett tjockt lager fett och hårt åtsittande bindväv.
Njurens uppgift är att rena blodet och där med bli av med restprodukter. En njure renar blodet med en nefron som det finns tusentals av i njurens njurpyramider, det finns vanligtvis 6-7st njurpyramider i varje njure. På toppen av ’’pyramiden’’ finns en papill.

En papill är en gång som leder urinen från nefronet till njurbäckenet, men mer om det senare.

Tätt intill varje nefron finns det ett blodkärl (nefronet är alltså det som renar blodet), när blodkärlet passerar nefronen så filtreras det, blodkropparna separeras från vätskan, som utan blodkroppar kallas primärurin.
Primärurinet fortsätter genom nefronets rörsystem. Det giftiga i primärurinen (te x urinämne och gallfärgämnen) fortsätter genom nefronet samtidigt som näringsämnena och vattnet sugs tillbaks till blodkärlet, detta gör att njuren inte bara renar blod utan också håller våran vätskebalans i jämvikt. Om det finns för lite vatten i kroppen så släpper inte nefronet ut lika mycket och urinen blir mera koncentrerat, om man har för mycket vatten i kroppen så kissar man ut mera och urinen blir mera utspädd.
Det som finns kvar efter att alla näringsämnen och vatten har separerats är urinen som fortsätter i ett samligsrör.
Alla nefroners samlingsrör samlas tillslut till njurens papiller som är i kontakt med njurbäckenet som sedan rinner vidare till urinblåsan.
En vuxen människa producerar ungefär 1,4-2 L urin varje dygn. Desto friskare njure, desto mindre näringsämnen kissas ut, för om man har en bra njure så ska näringsämnena tas upp och inte kissas ut.
Den intrycka delen av njuren kallas njurporten. Från njrporten går urinledaren som rinner vidare till urinblåsan. Vid njurporten går också blodkärlet in med blod som ska renas.


Njursjukdomar
Det finns många olika sorters njursjukdomar, skulle jag ta upp alla skulle detta ta 87 sidor så här är några av de viktigaste:

Njurcancer

Av all cancer som finns så står tre procent för njurcancer. All sorts cancer startar på samma sätt, att det har blivit fel på en cell.
Hela kroppen är uppbyggd i tusentals celler, de är kroppens byggstenar. När en gammal cell dör byts den ut mot en exakt likadan som ersätter den gamla. Det gör cellen genom att dela sig. Men cellerna delar sig bara till precis så många celler som behövs, alltså om man har ett sår så slutar cellerna dela på sig så fort såret är läkt.
Men när en cancercell bildas så slutar den inte dela på sig utan fortsätter och fortsätter tills det bildas en klump, detta kallas tumör. Tumören fortsätter växa och växa och har ingen omtanke kroppens andra organ. Man brukar dela in njurcancer i fyra faser, i fas ett är tumören så liten så att njuren inte ens är större än innan, just nu forskas det i hur man kan få bort njurcancer fas ett med hjälp av värme men det är än så länge bara på utvecklingsstadiet.
Vid fas två är tumören ganska stor men fortfarande inte spridd utanför njuren. Vid fas tre har den växt sig så stor att den har vuxit sig igenom njurens yttre.
Vid fas fyra är cancern så stor att den har börjat smitta av sig på andra organ.
Tyvärr finns det än så länge bara ett sätt att bota njurcancer idag och det är genom att operera bort hela njuren, men som tur var så brukar en människa i sitt basala tillstånd klara sig med bara en njure.

Njursten
Njursten är som man hör på namnet stenar som finns i njuren. Hur stenarna bildas är idag fortfarande oklart, men man tror att anledningen till njursten är för stort intag av c-vitamin och protein.
Om man har en diet är rik på protein så ökas kalcium och oxalat vilket är två ämnen som kan bilda njursten, en annan sak som händer när man äter för mycket protein är att tillverkningen av citrat minskar, det är det ämnet som förhindrar att kristaller, alltså att njurstenar bildas.
Symptomen är att man kan få blod i urinen och starka smärtor som kommer i perioder. Smärtorna orsakas för det mesta genom att en njursten åkt från njuren till urinblåsan och kilat fast i urinledaren.
Som tur är finns det ett relativt enkelt sätt att bli av med njursten. Med hjälp av ljud, ultraljud närmare bestämt, kan man krossa stenarna. Men de starka ljudvågorna fungerar bara i vatten. Därför måste patienten antingen sitta i vatten eller så finns det en vätskefylld gummi kon som man sätter mellan patienten och ultraljudsmaskinen.


Nils Alwall

kimg01.gif
Nils Alwall var läkare på medicinavdelningen på Lunds universitetssjukhus. Han levde mellan år 1904-1986. Han var den första som uppfann en maskin som kunde rena blodet, reglera obalanser av salter och ta bort överskott av vatten. Han uppfann alltså dialysen, en maskin som kan ersätta njuren. Alwall var däremot inte den första som kom på idén med en konstgjord njure. Tanken på en maskin som kunde rena kroppen från alla gifter, hade funnits länge. Men det var de tekninska problemen som gjorde att idén inte hade fullföljts tidigare.


Anledningen till att Alwall började utveckla dialysen var att han hade sådan sympati för de njursjuka. Njurpatienterna låg till sängs, fick inte röra sig ens för att gå på toaletten och maten de åt fick inte inehålla salt, äggvita eller kryddor. För de patienterna fanns inget bot. Det var det som fick Nils Alwall att reagera. Efter några veckor blev tristessen för patienten outhärdlig. Nils Alwall började med att testa sin maskin på kaniner. Genom de resultat han fick fram, kunde han fortsätta att utveckla dialysen. Hans apparat var, till skillnad från sina föregångares, väldigt lik den mänskliga njuren och den utvecklades mer och mer under åren. År 1946 användes Alwalls maskin och den första dialysen sker.
dialysvaeska_medium.jpg
Den första maskinen fungerade genom att blodet transporterades genom ett 11 meter långt korvskinn, en cellofanslang, lindat runt en cylinder och sedan tillbaka till patienten. Blodet renas från olika slaggprodukter, som transporteras ut med den så kallade dialysvätskan. Under hela Nils Alwalls liv fortsatte han att utveckla dialysen.

Dialys blev, och är även idag en av de viktigaste sätten att behandla en tillfällingt nersatt njurfunktion. Idag finns det två olika typer av dialyser, Hemodialys och Peritonealdialys. Hemodialysen är den dialysbehandling som är vanligast. Blodet pumpas från kroppen genom två nålar i armen till en cellofanslang som är lindad runt en cylinder. Cylindern är till hälften nersänkt i en så kallad dialysvätska som ständigt förnyas. Cellofanslangen består av små, små porer. Bara de ämnen som antingen ska tillföras till blodet eller de som ska tas bort från blodet är tillräckligt små för att de ska kunna ta sig igenom porerna i cellofanslangen. De ämnen som ska bort från patientens blod, t ex urinämnen, tar sig igenom den tunna hinnan ut till dialysvätskan medans de ämen som istället ska tillföras till patientens blod, t ex salter, tar sig igenom cellofanslangen åt andra hållet. När blodet sedan är renat pumpas det tillbaka igen till kroppen. En normallång behandling tar ca 4 timmar.

Som man kan se är Hemodialysen väldigt likt det sätt Nils Alwall använde, även om maskinen har utvecklats genom åren är grundtanken densamma. Peritonealdialysen är inte lika effektiv som Hemodialysen och används därför bara vid enkel nersättning av njurfunktion. I Peritonealdialys använder man bukhinnan i kroppen som reningsverk vilket gör att man inte använder den behandlingen på långvarig sikt. Då används istället hemodialysen.

Nils Alwall uppfann den konstgjorda njuren. Hans maskin lever kvar än idag, knappt förändrad. Trots all ny teknik vi har, all forskning som ständigt pågår använder man fortfarande en maskin från 1940-talet. Det visar hur kunnig Nils Alwall var och hur effektiv hans maskin var, redan då. Kunskapen som han hade har betytt mycket för de patienter som har nedsatt njurfunktion, genom hans forskning har han räddat liv. Eftersom så lite har förändrats under 60 år, undrar man vad som kommer hända i framtiden. Kommer man att fortsätta använda dialysen på samma sätt som Nils Alwall gjorde? Eller kommer ett helt nytt sätt att utvecklas? Man vet aldrig vad som händer i framtiden men oavsett vad som sker har man i alla fall fått stor användning för apparaten forskaren från Lund uppfann, inte bara i Sverige, utan över hela världen.

Artikel
Njursjuka får dialys för sällan

Diskussion
De patienter som behöver dialys får det för sällan. Patienterna skulle må bättre av fler dialystillfällen. Varför lägger man då inte pengar på det? Det är ju svårt att säga vad sjukvårdens resurser skall gå till, resurserna behövs överallt. Men genom att lägga pengar och arbetskraft på dialysen kan man hjälpa så många njursjuka människor. Genom dialysen räddar man liv, det gör en stor skillnad. Är det inte det som är viktigast?

Hemdialysen har funnits länge, det gör man kan sköta dialysen i hemmet. Patienterna med njurproblem vet oftast inte att det är bättre för dem med dialys oftare. Det gör att hemdialys inte används så mycket som den borde göras. Hemdialys fungerar lika bra som dialys på ett sjukhus, i vissa fall till och med bättre. Många patienter mår bättre av att få dialys hemma eftersom att de kan anpassa dialysbehandlingen efter de tider som passar dem. Det gör att många med hemdialys kan fortsätta sitt arbete utan att behöva passa sjukhustider. Varför informeras inte fler då om hemdialys? Det kostar dessutom mindre pengar för sjukhusen att ge patienter hemdialys. Som läkare kan man inte tvinga en patient till hemdialys, däremot kan man informera. Om man skulle anordna en informationskurs för de med njurproblem skulle kanske fler välja hemdialys som ett alternativ. Det skulle göra mycket för sjukhusen eftersom det underlättar ekonomiskt samt att arbetskraften kan läggas på annat, som t ex njurtransplantationer.

Den största anledningen till att så få njurtransplantationer görs är att det saknas organ. När en människa avlider frågar läkaren familjen om personen ville donera sina organ. För de som inte klargjort för familjen hur de vill göra, blir svaret oftast nej. Hur ska man då göra för att få fler organdonationer? Det enklaste sättet skulle vara information. Att nå ut till människor på olika sätt med information är det bästa sättet att få folk att öppna ögonen. Det svåraste är nog att säga till sin familj hur man vill ha det när man dör. Trots att man vet att alla kommer dö, är det svårt att prata om det som om det skulle hända imorgon. Ändå är det otroligt viktigt att man gör det eftersom det kan rädda någon annans liv. Om fler skulle skänka organ skulle man inte bara rädda liv, man skulle även minska dialysbehovet. Det gör även att fler kan få hjälp med dialys och att det antagligen blir billigare då färre behöver den

Hur kommer kunskapen att förändras?
Under de senaste 100 åren har kunskapen om reningsorganen förändrats mycket. Man kan räkna med att kunskapen kommer att förändras lika mycket under de kommande 100 åren eftersom forskningen om människokroppen pågår hela tiden. Idag kan man transplantera reningsorgan, i framtiden kanske man kan göra konstgjorda njurar och lever? Man kanske även kan få dialysen att bli så liten att man kan stoppa in den i kroppen?

Källförteckning:
http://www.med.lu.se
http://www3.lu.se

www.wikipedia.org
www.sjukvardsguiden.se
www.cancerfonden.se
www.fass.se
samt Bonniers uppslagsverk och National encyklopedin
An